Jag tänkte skriva något om LCHF, lågkolhydratkost. Jag har tänkt, det är därför jag har dröjt. Ämnet är inte helt enkelt.
En av Livsmedelsverkets uppgifter är att ge rekommendationer om vad vanliga friska människor ska äta för att hålla sig friska. Råden ska vara vetenskapligt förankrade och passa för en stor grupp människor. Socialstyrelsen ger bland annat riktlinjer för vad sjuka ska äta.
Kostråden för diabetiker beräknas bli klara först om ett år, ett helt år efter det att övriga riktlinjer vid diabetes offentliggjorts. Både Livsmedelsverket och Socialstyrelsen är således myndigheter som får frågor om och förväntas ta ställning till lågkolhydratkost. Som dietist har jag möjlighet att ge enskilda personer råd utifrån de riktlinjer och personliga förutsättningar som finns. Det nästan allra viktigaste i mitt arbete är att följa upp hur dessa råd har följts och påverkat kroppen. (Ibland är det dåligt med tid för uppföljning, men detta är något som borde prioriteras, tycker jag.)
Men jag börjar från ett helt annat håll. Kolhydrater finns i många skiftande livsmedel. I pasta, bröd och ris med mera kommer kolhydraterna från stärkelse. Sockerarter är också ett slags kolhydrater och förekommer i läsk, godis, kakor, och även en del i frukt. Ja, ni vet. Kostfiber, C-vitamin och folacin finns i princip enbart i livsmedel som innehåller kolhydrater. De flesta tycker att kolhydrater är gott. Det är ett ovetenskapligt konstaterande, som dock inte är oviktigt. Men det kan vara svårt att äta lagom mycket eller välja bra kolhydratkällor. (Både kaffebröd och helkornsbröd är till exempel kolhydratrika, men helkornsbrödet innehåller mer nyttigheter och mättar bättre.)
Det förvånar mig inte att man minskar i vikt om man tar bort nästan alla kolhydrater ur maten. Kolhydrater står för ungefär 50% av kalorierna en normalsvensk äter. Därför kommer nästan all energi från fett och protein om man äter riktigt kolhydratsnålt. Och där finns ett problem. Det finns inte välgjorda studier på området som sträcker sig längre än 1-2 år. Man vet alltså inte hur en fett- och proteinrik kost påverkar kroppen i längden; vissa individer kanske "tål" den mycket väl, medan andra riskerar att få hälsoproblem av den. Av denna anledning skulle jag vara väldigt försiktig med att rekommendera en extremt kolhydratlåg kost. (Jag använder tempus konditionalis, eftersom jag senaste tiden träffat framför allt allergiska eller undernärda patienter i mitt arbete på sjukhuset, alltså patientgrupper där LCHF knappast är av primärt intresse.)
Den läkare som rekommenderar sin diabetespatient LCHF har skyldighet att följa upp sin patient noga vad gäller till exempel blodfetter, blodtryck och njurstatus. Så, för dig som redan äter LCHF och inte har planer på att ändra något skulle jag vilja sända en liten uppmaning. För att du och vi alla ska få veta mer om hur LCHF fungerar i längden, se till att skaffa en läkare som regelbundet gör en ordentlig hälsokontroll (och om du har diabetes bör vissa uppgifter skickas till Nationella diabetesregistret).
Risken för dåliga bieffekter är liten för den som vill testa en trygg kolhydratmodifierad kost*. Den skulle bestå av en andel kolhydrater som är högre än den mängd som
Annika Dahlqvist förespråkar, men något lägre än nuvarande rekommendationer. Det är bra om man kan välja livsmedel med lågt GI. Eftersom fettandelen blir lite högre i den här modifierade modellen är det viktigt att välja omättade fetter från vegetabiliska och marina källor.
Naturligvis skulle jag kunna skriva så mycket mer, om miljöaspekter och om annat viktigt. På
bloggen Matvett svarar ett par dietiststudenter på frågor om kost och hälsa, läs gärna deras svar på och kommentarerna till
varför dietister rekommenderar kolhydrater.
*
20% av energin från protein, 40% av kolhydrater med lågt GI samt grönsaker, max 40% av energin från fett, i första hand omättade fetter. För en person med ett dagligt energibehov på 2000 kalorier skulle detta i gram betyda: 100 gram protein, 200 gram kolhydrater och 85 g fett.