söndag 7 juni 2009

LCHF (låg-kolhydrat-hög-fett-kost)

Jag tänkte skriva något om LCHF, lågkolhydratkost. Jag har tänkt, det är därför jag har dröjt. Ämnet är inte helt enkelt.

En av Livsmedelsverkets uppgifter är att ge rekommendationer om vad vanliga friska människor ska äta för att hålla sig friska. Råden ska vara vetenskapligt förankrade och passa för en stor grupp människor. Socialstyrelsen ger bland annat riktlinjer för vad sjuka ska äta. Kostråden för diabetiker beräknas bli klara först om ett år, ett helt år efter det att övriga riktlinjer vid diabetes offentliggjorts. Både Livsmedelsverket och Socialstyrelsen är således myndigheter som får frågor om och förväntas ta ställning till lågkolhydratkost. Som dietist har jag möjlighet att ge enskilda personer råd utifrån de riktlinjer och personliga förutsättningar som finns. Det nästan allra viktigaste i mitt arbete är att följa upp hur dessa råd har följts och påverkat kroppen. (Ibland är det dåligt med tid för uppföljning, men detta är något som borde prioriteras, tycker jag.)

Men jag börjar från ett helt annat håll. Kolhydrater finns i många skiftande livsmedel. I pasta, bröd och ris med mera kommer kolhydraterna från stärkelse. Sockerarter är också ett slags kolhydrater och förekommer i läsk, godis, kakor, och även en del i frukt. Ja, ni vet. Kostfiber, C-vitamin och folacin finns i princip enbart i livsmedel som innehåller kolhydrater. De flesta tycker att kolhydrater är gott. Det är ett ovetenskapligt konstaterande, som dock inte är oviktigt. Men det kan vara svårt att äta lagom mycket eller välja bra kolhydratkällor. (Både kaffebröd och helkornsbröd är till exempel kolhydratrika, men helkornsbrödet innehåller mer nyttigheter och mättar bättre.)

Det förvånar mig inte att man minskar i vikt om man tar bort nästan alla kolhydrater ur maten. Kolhydrater står för ungefär 50% av kalorierna en normalsvensk äter. Därför kommer nästan all energi från fett och protein om man äter riktigt kolhydratsnålt. Och där finns ett problem. Det finns inte välgjorda studier på området som sträcker sig längre än 1-2 år. Man vet alltså inte hur en fett- och proteinrik kost påverkar kroppen i längden; vissa individer kanske "tål" den mycket väl, medan andra riskerar att få hälsoproblem av den. Av denna anledning skulle jag vara väldigt försiktig med att rekommendera en extremt kolhydratlåg kost. (Jag använder tempus konditionalis, eftersom jag senaste tiden träffat framför allt allergiska eller undernärda patienter i mitt arbete på sjukhuset, alltså patientgrupper där LCHF knappast är av primärt intresse.)

Den läkare som rekommenderar sin diabetespatient LCHF har skyldighet att följa upp sin patient noga vad gäller till exempel blodfetter, blodtryck och njurstatus. Så, för dig som redan äter LCHF och inte har planer på att ändra något skulle jag vilja sända en liten uppmaning. För att du och vi alla ska få veta mer om hur LCHF fungerar i längden, se till att skaffa en läkare som regelbundet gör en ordentlig hälsokontroll (och om du har diabetes bör vissa uppgifter skickas till Nationella diabetesregistret).

Risken för dåliga bieffekter är liten för den som vill testa en trygg kolhydratmodifierad kost*. Den skulle bestå av en andel kolhydrater som är högre än den mängd som Annika Dahlqvist förespråkar, men något lägre än nuvarande rekommendationer. Det är bra om man kan välja livsmedel med lågt GI. Eftersom fettandelen blir lite högre i den här modifierade modellen är det viktigt att välja omättade fetter från vegetabiliska och marina källor.

Naturligvis skulle jag kunna skriva så mycket mer, om miljöaspekter och om annat viktigt. På bloggen Matvett svarar ett par dietiststudenter på frågor om kost och hälsa, läs gärna deras svar på och kommentarerna till varför dietister rekommenderar kolhydrater.

*20% av energin från protein, 40% av kolhydrater med lågt GI samt grönsaker, max 40% av energin från fett, i första hand omättade fetter. För en person med ett dagligt energibehov på 2000 kalorier skulle detta i gram betyda: 100 gram protein, 200 gram kolhydrater och 85 g fett.

7 kommentarer:

  1. Hej Viktoria, jag pingade exakt samtidigt som dig på nyligen, eller du kom kanske någon sekund efter. Kul :-)

    SvaraRadera
  2. Jenny, tyvärr kan jag inte se din blogg. Det kanske har blivit något fel?

    SvaraRadera
  3. Jag har bantat med alla olika modeller och visst är det självklart att man minskar i vikt när man utesluter sker. Just nu går jag ett nytt liv till mötes. Jag äter tallriksmodellen. Håller koll på kalorierna och har minskat 10 kilo till midsommar. DÅ har det tagit 6 månader men det har varit 6 bra månader med mat och inte en massa jag fått avstå. Massor av kloka val. Jag lär mig dessutom leva såhär, slutar inte banta så småningom. Med mina övriga jämförelsebara dieter är det här klart bäst, inga snabba vikminsknignar utan långsiktigt mål. Känns så bra!

    SvaraRadera
  4. Hej Viktoria. Du undrade om jag ville skriva en kommentar om LCHF och naturligtvis gör jag gärna det. Jag har själv ätit LCHF sen 2005. Anledningen till att jag började var därför att jag var trött på en mage som inte fungerade. Efter en vecka med denna kosten var min mage tiptop :) För mig är det klockrent att det var kosten som fixade till min mage. Det är även en självklarhet att minska ner på kolhydraterna och öka fett/protein biten. Jag har valt att inte se detta som en diet eller en bantningskur utan för mig är denna kosten det ända sättet för mig. Från början åt jag enbart kött o fett men idag känner jag att det inte funkar i längden. Men jag kan heller inte äta pasta, ris, potatis. Bröd äter jag ngn gång men då enbart hembakat och rotfrukter äter jag när det är säsong (som nu). Mitt övriga kolhydratintag kommer enbart från ovanjordsgrönsaker såsom kål, spenat, broccoli. Mycket av de som innehåller mycket antioxidanter.
    Jag anser det vara viktigt att inte bli fanatisk i sitt sätt att äta, risken då är att man mår dåligt pga det. Min kost kan man idag säga består av en enklare variant av LCHF och det passar mig perfekt!

    Jag tycker även att du har rätt i att man bör veta vad man ger sig in i när man äter den striktare LCHF varianten. Att kontinerligt besöka en läkare vore nog bra för de flesta. Jag misstänker att resultatet på de proverna blir slående bra om man äter LCHF :)

    SvaraRadera
  5. Fritt ur hjärtat och Ayla - tack för att ni delade med er av era erfarenheter! (Jag hoppas jag inte pressade dej, Ayla!) Ni har olika mål med er mat, viktnedgång respektive välfungerande mage, och ni båda verkar ha lyckats hitta en passande kost! Så, grattis!

    Jag tror inte att alla människor bör äta likadant. Mycket handlar om sunt förnuft och att lyssna på sin kropp. Men det är smart att låta sej undersökas av läkare om man äter till exempel strikt LCHF. Höga blodfetter känner man inte av och är man en individ som är känslig för mättade fetter så finns det en risk med den kosten.

    Ayla, allergidietisten i mig blir nyfiken! Vilken slags kolhydrater tål du inte? Är det framför allt stärkelserika eller sockerarter (nån speciell sockerart)?

    SvaraRadera
  6. När man är särskilt allergisk men där man också har en möjlighet att se att allergier, mot t ex olika livsmedel växer bort med tiden, är det viktigt att man vågar börja äta och inte i onödan begränsar sin diet. Det är annars rätt vanligt, man vågar inte chansa och plockar hellre bort än lägger till, det var vad jag gjorde. Man läste det bra genom att man fick komma till sjukhuset och äta sånt som man var övertygad om att man var övertygad om att man var dödligt allergisk emot men som hae vuxit bort. Därmed lyckades jag utöka min diet med flera olika sorters grönsaker som jag hade undvikit.

    SvaraRadera
  7. Jessika, där nämner du nåt intressant. Matprovokation eller provätning av livsmedel under kontrollerade former är ett sätt att se hur man reagerar om man misstänker allergisk reaktion. Och rätt ofta får jag remisser från allergiläkare i syfte att utöka kosten (fast då man redan försäkrat sig om att inga farliga reaktioner kommer att ske). Det är ju dumt att plocka bort mat i onödan.

    SvaraRadera